Meningen med att skicka ett julkort utan att få något tillbaka.

livskick-julpost
Bild Pixabay

I morse diskuterades det julkort på en radiokanal. Om det var viktigt eller inte och varför det skickades, vad det betydde för en. En kvinna ringde in och sa att hon aldrig hade skickat julkort och programledaren frågade då: ”Men är det för att du inte får några själv?” Nej, det var det inte, hon fick julkort ändå. Det tyckte programledaren lät konstigt och kvinnan svarade att det kanske berodde på att hon var snäll ändå. Jag reflekterade över den den frågan eller påståendet som programledaren gjorde. Det är nog många som tänker lite likadant när det gäller just julkort. Det tittas igenom högen som kom i brevlådan förra året och så skickas det kort till just dessa, för varför skulle en skicka kort till någon som inte vill skicka till mig?

Samhället är uppbyggt så att vi i det mesta vill ha något i utbyte när vi gör eller ger något själva. Vi får lön för att vi arbetar, vi håller kontakten med de vänner som visar intresse tillbaka. vi ger presenter till de som uppvaktar oss. Ett reciprokt samarbete – någon ger och jag ger tillbaka. I längden tror jag att det är det som är vinnande. Vi kan inte överleva om vi bara ger och ger och ger och aldrig får något tillbaka. Kanske fungerar de för några få människor som är alltigenom altruistiska men för de stora flertalet behövs det tror jag ett givande och ett emottagande. MEN, jag tror vi behöver smyga in några helt osjälviska handlingar lite då och då också. Att prova att ge något utan baktanken att det kanske ger mig en vinst på något vis kan ge perspektiv på tillvaron och få oss att glömma vårt ego en stund. Att fokusera helt på den andre en stund kan ge en känsla av världen växer en smula.

I dagens lucka i den alternativa adventskalender som jag försöker följa (som jag hittade här) står det att en ska skriva julkort till någon du inte brukar skicka till. Jag tänker ta fasta på den uppmaningen. Ännu har jag inte bestämt mig vem jag ska skicka till men kanske blir det till någon jag inte känner privat men som jag uppskattar som människa. Eller så blir det till någon avlägsen kontakt som nästan ramlat ur telefonlistan. Kanske skulle det kunna bli en öppning till att återskapa kontakt? Kanske skulle det kunna göra någon lite glad? Kanske gör det just ingen mer skillnad än att personen i fråga öppnar och lägger det i sin hög av julkort och undrar varför just jag plötsligt hör av mig. Förhoppningsvis skapar det det något gott och kanske är det en tradition jag ska ta till mig varje år att skicka ett julkort till någon ny person jag aldrig tänkt skicka till förut. Som inte kommer returnera min hälsning, som inte ger mig feedback på om de blev glada eller inte men som kanske ändå öppnar och får sig ett leende.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *