Tro bär – oavsett vad Du tror på

Tro är en fråga som kan provocera. Att gå ut med att säga att en är troende kristen är av egen erfarenhet rätt ofta förenat med frågor om varför, och hur jag som är bildad kan tro på något som inte finns, eller också helt enkelt upprördhet över att ”religion skapar konflikter och krig och bara är av ondo”. Tron på sig själv – det omtalade självförtroendet är inte heller helt enkelt att prata om. Den som visar tecken på gott självförtroende och verkar ha god insikt i att ens prestationer faktiskt är bra kan få höra att en är styv i korken eller divig och att en borde tillämpa lite mer ödmjukhet. Den som istället visar tecken på svagt självförtroende blir ideligen uppmanad att en ska jobba på det, öva sig medkänsla, inte undervärdera sig själv och så vidare. Placeboeffekten handlar också i grunden om tro. Den var länge betraktad som något lite dåligt och kan fortfarande viftas bort med ”det är bara placebo” men varför skulle något som hjälper vara dåligt bara för att grunden till hjälpen handlar om tro istället för något vetenskapligt?

Jag brukar säga att tro är att inte veta, att släppa taget om kontrollen och logiken och låta något annat ta över. En övertygelse trots att det inte finns några fakta som kan backa upp. Det är nog många som använder den förklaringen i just andlig tro men det funkar fint i det flesta andra ”trossammanhang” också. Självförtroende handlar ju egentligen om tron på våra färdigheter och det är ju lättare om vi har med oss lyckade och väl genomförda erfarenheter sedan tidigare, alltså lite mer vetande än just tro om en ska vara petnoga men tron spelar också roll. Även de mest erfarna och hyllade föredragshållarna, skådespelarna eller idrottarna kan lida av scenskräck och prestationsångest. Så även här behöver vi luta oss tillbaka och våga lita på oss själva. Så är det med all tro.

Hur många huskurer finns det inte mot diverse krämpor och tillstånd? I ”Det osynliga barnet” av Tove Jansson blandar Muminmamman till en huskur efter mormors gamla recept för att få Ninni att synas igen och efter det tillslut lyckade resultatet tänker Mamman att det ”helt och håller är mormors förtjänst” medan den egentliga och väldigt uppenbara orsaken är Mammans och de övriga familjemedlemmarnas omsorg och kärlek som gör att Ninni tillslut syns för omvärlden. Är tron på mormors huskur verkligen så farlig? Näe, den är bärande skulle jag säga.

Tro är precis detta – bärande. Det just Du tror på bär just Dig och det kan vara avgörande för att orka gå upp, fortsätta ett tufft projekt eller våga göra något utmanande. Tro är en del av vår existentiella hälsa och min övertygelse är att alla behöver den på ett eller annat vis. De mest inbitna ateisterna skulle kanske säga motsatsen men jag tänker ändå att någon övertygelse som bär har även dessa. Kanske mormor som gjorde fantastiska huskurer, kanske tron på sig själv och sin förmåga? Eller så är det tron på att vetenskapen löser allt i livet som bär? Har Du en känsla av skogen och havet hjälper Dig att andas och överleva eller tror Du kanske att Du har en skyddsängel som går vid Din sida? Tror Du att svaren till livsgåtorna finns i litteratur och böcker  varför inte? Det just Du tror på bär just Dig. Tron gör livet meningsfullt och det är viktigt. Hitta det Du tror på, håll det kärt, låt inte andra ta ifrån dig den tron för den bär Dig!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *