Det GODA ätandet

Bild från Pixabay

Om vi frågar ett litet barn vad de vill äta svarar de allra flesta mest sannolikt något de tycker är gott. Ett litet litet barn väljer inte mat för att det är nyttigt, uppbyggande eller livsförlängande, de går på njutning. Sen är barn olika och även om många väljer plättar framför broccoli finns det dem som också väljer tvärtom med enda orsak att det ena är godare än det andra. Men det gäller att fråga i tidig ålder för tyvärr blir deras val ibland ifrågasatta och ganska fort lär sig barn att det finns andra orsaker till varför en stoppar i sig olika livsmedel eller inte. Ifrågasättandet görs i flera riktningar inte bara åt ena hållet. Mat som typiskt klassas som onyttig förpassas till vissa dagar och tider eller situationer. Barn som vill äta glass på en onsdag eller godis en tisdag vet att svaret ofta är: ”på lördag” eller ”på farmors kalas”. På samma sätt kan barn som är helt ointresserade av kakor och bullar få höra att det ju är fest och ”varför äter du inte tårtbit när det bjuds?”

 

Barn börjar tidigt välja mat som anses nyttig framför den de skulle valt om de gått på njutningsmetoden och mat som passar situationen istället för känslan. Barn imiterar och lär sig äta det föräldrar och andra förebilder väljer, de hör förstås orsakerna och imiterar även dem. Jag har själv både imiterat och förstås också varit den som andra tagit efter. Vi får sådana här budskap hela tiden från alla håll och det är svårt att värja sig. Självklart behöver vi ha någon slags rutiner för att barn och i viss mån kanske också vi själva inte enbart lever på ostbågar eller broccoli så jag har full förståelse för lördagsgodis-tänket. Men ju större barnen blir skulle jag önska att vi vågar gå på njutning och känsla inte förutbestämda regler och deviser om vad som bör ätas när och varför. Vi behöver reflektera själva över hur vi väljer att äta och vilka drivkrafter som finns bakom. Kommer vi enbart äta köttbullar med gräddsås om vi går på njutning eller kommer kroppen reglera suget själv så att det även ryms sockerärtor, chokladbollar och grönkålssmoothie?

 

Förra veckan var det potatisens dag och i mitt instagrams ”upptäckarflöde” dök en så kallad hälsotidnings inlägg upp med en stor bild på potatis och fyra orsaker till varför vi skulle äta densamma. Tyvärr var ingen av orsakerna ”för att det var gott”. Istället möttes vi av orsaker som hade med kolhydratsmängd jämfört med pasta och ris, mängden antioxidanter, hur mättande det är och att GI-värdet dippar när den kylts ner. I min värld uppmuntrar det till ätstörda beteenden. Ett tag var potatisen utskälld men i detta fallet var det fritt fram ur hälsosynpunkt så här är budskapet ”ät nu potatis och var nyttig!” Om det är gott eller inte tycks vara irrelevant så länge det har ett ”hälsovärde”. Jag kan skriva under på att om en lever enligt denna devis berövas ätglädjen. Att mekaniskt knapra potatis för att det är ”nyttigt” skulle nog få mig att tappa lusten att äta potatis även om jag egentligen tycker att just potatis är bland det godaste jag vet. För tillfället är det kall potatis med kaviar som är en extra favorit  (och nej, nedkylningen har inget med GI-värdet att göra utan snarare med att varm potatis och kaviar inte alls är en lika bra kombo smakmässigt).

Så kan vi inte jobba för att ätande mer ska handla om lust och det vi tycker är gott än vad som är hälsosamt eller inte. Jag tror att om vi låter kroppen välja själv hittar den en balans som gör att den får en bra mix av både det ena och det andra.

 

Vill du läsa mer om matglädje, läs gärna Johannas inlägg.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *